Det talas allt oftare om att de så kallade dubbelklubbarna håller på att ta över Damallsvenskan – att den högsta serien för damer snart kommer att vara en spegling av herrarnas Allsvenskan. Är det här bara en naturlig följd av sportens ökande professionalisering? Eller innebär utvecklingen att den svenska traditionen av renodlade damklubbar riskerar att trängas undan?
För vissa representerar dubbelklubbarnas framväxt ett logiskt steg i en moderniserad fotbollsvärld. För andra är det ett tecken på att klubbar med starkare ekonomi, större varumärken och mer omfattande organisationer tar en allt större del av utrymmet – ibland på bekostnad av de klubbar som länge burit damfotbollen framåt.
Det här väcker frågor om både maktförskjutningar inom svensk fotboll och om vad begreppet dubbelklubb egentligen innebär. För parallellt med utvecklingen finns en stor grupp föreningar som visserligen spelar damelitfotboll, men som saknar motsvarande elitlag på herrsidan. De hamnar ofta i skuggan när framtidens seriepyramid diskuteras, trots att de spelar en avgörande roll i ligans historia och nutid.
Definitioner
Vad är egentligen en dubbelklubb? Och vad kallar man klubbar som inte uppfyller kriterierna för detta?
Definitionen av dubbelklubb
Språkrådets nyordslista för 2024 förklarar ordet dubbelklubb som "idrottsklubb med elitverksamhet för både damer och herrar".
Vad är då elit i detta sammanhang?
När Svenska Fotbollförbundet skriver om elitfotboll så preciserar man det med herrserierna Allsvenskan, Superettan och Ettan (norra och södra) samt damserierna Damallsvenskan och Elitettan.
När föreningen Svensk Elitfotboll organiserar klubbfotboll på elitnivå så menar man specifikt klubbar i Allsvenskan och Superettan.
När intresseorganisationen Elitfotboll Dam samlar svensk damelitfotboll så konstaterar man att detta omfattar Damallsvenskan och Elitettan.
Gemensamt för avgränsningarna av elit verkar alltså vara de två högsta serierna på herr- respektive damsidan.
Definition: Dubbelklubb
En dubbelklubb är en fotbollsklubb med elitlag på både herr- och damsidan, det vill säga en klubb med lag i Allsvenskan/Superettan och Damallsvenskan/Elitettan.
Med andra ord en fotbollsklubb med elitverksamhet för både damer och herrar där klubben har med lag i någon av herrarnas två högsta serier (Allsvenskan eller Superettan) och någon av damernas två högsta serier (Damallsvenskan eller Elitettan).
Definitionen av icke-dubbelklubb
Begreppet damelitklubb används ofta som en övergripande term för alla klubbar som har elitlag på damsidan – oavsett om de också är dubbelklubbar eller inte. En damelitklubb kan alltså ha herrverksamhet på elitnivå, herrverksamhet på lägre nivå eller ingen herrverksamhet alls.
Dubbelklubbarna är då en delmängd av damelitklubbarna.
Vad kallar man klubbar som inte uppfyller kriterierna för dubbelklubb? Det behövs en term för damelitklubbar utan elitverksamhet på herrsidan. Det vill säga ett samlingsnamn för renodlade damföreningar samt klubbar med både herr- och damverksamhet där endast damlaget är på elitnivå. Ibland förekommer begreppet singelklubb men intuitivt ligger det nära begreppet renodlad damförening och det är inte tillräckligt heltäckande i sin beskrivning.
Definition: Icke-dubbelklubb
En icke-dubbelklubb är en fotbollsklubb som har elitlag på endast herr- eller damsidan, medan klubbens andra seniorverksamhet antingen saknas eller bedrivs på lägre nivå än elitnivå.
Med denna definition så blir begreppet singelklubb en delmängd av icke-dubbelklubbar. Där icke-dubbelklubbar i denna diskussion alltså kan vara både rena damfotbollsföreningar och damelitklubbar med herrverksamhet på lägre nivå (d v s utanför elitnivå).
En historisk tillbakablick
En rikstäckande högstaserie för damer introduceras i Sverige 1988. De första 15 åren består serien av ungefär en tredjedel dubbelklubbar och två tredjedelar icke-dubbelklubb.
Dåvarande dubbelklubbarna Hammarby IF, Malmö FF, Gais och IK Brage var representerade redan från början. Icke-dubbelklubbarnas främsta representanter var under lång tid Öxabäcks IF, Gideonsbergs IF och Jitex BK. När dessa klassiska klubbar fick problem att hänga kvar i slutet av 90-talet så bars damfotbollsfanan vidare av andra föreningar ute i landet. Från 1988 och framåt har inte mindre än 49 olika icke-dubbelklubbar spelat i Damallsvenskan. Antalet dubbelklubbar kan summeras till 14 stycken.
Fram till nu är det också icke-dubbelklubbarna som varit allra mest framgångsrika och stått för större delen av poängskörden varje säsong. Diagrammet nedan visar förändringen över hela perioden 1988–2025.
.png?alt=media&token=ed45ee1f-d6fe-4fc3-8d9e-fb08b816b0d5)
Under åren 2004-2007 inleds icke-dubbelklubbarnas glansperiod. Umeå IK och Kopparbergs/Landvetter IF / Kopparbergs/Göteborg FC hade etablerat sig ordentligt i högsta serien. Den mångfasceterade idrottsklubben BK Kenty avknoppade sin damfotbollsverksamheten som blev Linköpings FC. Klubbar som Mallbackens IF och QBIK drog sina strån till stacken för att driva på utvecklingen. Det som tippade vågen helt var dock när Malmö FF gjorde sig av med sin damsatsning och denna blev det fristående LdB FC Malmö från 2007. Kristianstads återkomst i Damallsvenskan som Kristianstads DFF 2008 cementerade de rena damklubbarnas dominans.
Icke-dubbelklubbarnas övertag peakar säsongen 2013 när det inte finns en enda dubbelklubb representerad i den högsta serien på damsidan.
Efter säsongen 2020 ser vi en dramatisk omsvängning. Kanske passeras en händelsehorisont i Damallsvenskans utveckling just här? Kopparbergs/Göteborg FC lägger helt sonika ner sin elitsatsning. Föreningen och verksamheten kan endast räddas kvar genom att den tas upp som en del av BK Häcken. Samtidigt gör Hammarby IF och AIK comeback i högsta serien, vilket förstärker den växande dubbelklubbsnärvaron.
Säsongen 2024 är det för första gången lika många dubbelklubbar som icke-dubbelklubbar i Damallsvenskan. Icke-dubbelklubbarna tar dock fortfarande flest poäng: 265 mot 250 för dubbelklubbarna.
Säsongen 2025 har emellertid poängpendeln svängt över. Med besked. Det är fortfarande lika många icke-dubbelklubbar som dubbelklubbar till antalet. Men dubbelklubbarna tar hela 319 poäng och icke-dubbelklubbarna endast 176 poäng.
Två icke-dubbelklubbar åkte ur Damallsvenskan efter säsongen 2025: Linköpings FC och Alingsås IF. Dessa ersätts av två andra icke-dubbelklubbar inför 2026: Eskilstuna United och IK Uppsala. Så fördelningen av antalet dubbelklubbar och icke-dubbelklubb kommer vara 50-50 även under 2026.
Frågan framåt blir därför inte om dubbelklubbarna kommer att ta plats – det har de redan gjort – utan hur balansen mellan de två klubbtyperna kommer att påverka identiteten, konkurrensen och dynamiken i Damallsvenskan de kommande åren.